Villes bravader

Vi är med och tävlar om ett presentkort på 500 kronor, var med ni också!

CSiGORAs hundbutik

Eftersom Villes biabädd blivit så sprucken och ful, samt att han gärna ligger upp efter väggen med tassar och kropp, och därmed gör tapeten smutsig, har jag tagit in buren. Tänkte först att han inte lär gilla den, men där hade jag fel. Helt perfekt för när den väl är placerad på rätt ställe ska jag sy ett skynke i något snyggt typ på baksidan som är mot tapeten. Finemangs!

Fick tag i en räv på 6 kg tidigare i veckan, så idag bar det iväg ut i skogen för att lägga släpspår. Det blev runt 200 meter långt, och Ville klarade det galant. Han apporterade med svansen i topp, och ett steg likt en dressyrhäst.

... här på bloggen. Det ser lite knäppt ut, tills jag kommit på alla koder. :)

I och med den rådande kylan förlägger vi all mental träning inomhus. Apportering och tricksträning. Ömsom kör vi fast, ömsom flyter det så bra att det känns som om jag kan lära hunden cykla. Men allt beror på mig. Ville är ingen lättränad hund utan man får stanna upp och klura ut varför han inte förstår och ändra strategi. Ibland är det så lätt som att jag kommer på mig själv med att göra momenten för sakta, ökar jag takten funkar det helt plötsligt. Och tajmingen är A och O, det handlar inte om sekunder utan hundradels sekunder!

Ute läggs energin på att springa så fort som möjligt för att inte få så mycket köldkramp.

Ville har haft tjejbesök hela helgen. I början slog hormonerna slint, och jag fick förklara att en kull med korsningen vorsteh - vit älghund inte är någon vidare bra idé. Klok som han är förstod han det och de har efter det skött sig utmärkt.

Skoterspåren är hårda och fina att gå efter nu, som jag har längtat efter att slippa halta omkring och få snö innanför vinterstövlarna. Nu är nackdelen att det kan bli lite skarpt för hundtassar, så jag ska vara noggrann med att smörja med något fett. Det hjälper faktiskt.

Några dagars plusgrader gjorde susen för energin. Inatt sjönk kvicksilvret ganska ordentligt igen. Men vi hann få en liten glimt av att våren existerar så nu klarar vi av att genomlida några veckors vargavinter. Bara att klä sig ordentligt och tänka positivt.



Där vi befann oss idag fanns renar alldeles intill. Spår efter skoterspåren och rejält med vittring. Duktiga hundar som inte bryr sig! <3

I mitt hem är det jag som är ledaren. Jag tillåter inget lek och stoj inomhus, och i synnerhet inte i sängen.

Det är sådana här dagar som vintern är som vackrast.



Djupsnön är perfekt fysträning för hundkroppar som måste hållas igång, och snö har vi så det räcker.

På söndag är det hundutställning i SVK:s regi, och jag har blivit lokalredaktör i klubben. Känns som ett roligt och spännande uppdrag!

Trots att Ville är pälsfattig klumpas det snö och is under tassarna, och han måste stanna hela tiden och bita bort det. Jobbigt vinterproblem!

Ville har fått intensiv passivitetsträning under julen. Han har inte haft tillåtelse att härja fritt på tillställningarna av hänsyn till resten av församlingen, pyntade julgranar och småbarn. Parkerad på skorna i hallen har han mest legat:




Jag tycker passivitetsträningen är viktig på en högtempererad hund. Och i synnerhet en jakthund av denna sort, där stadga är en av de viktiga grunderna till att överhuvudtaget få jakten att fungera. Jag är lite dålig på tajmingen och konsekvensen dock, och Ville utnyttjar det på direkten. :) 

Ville har varit snäll i år, så han fick öppna en julklapp redan idag.

Han tackar så mycket!